Användbara begrepp

Strukturell diskriminering är informella normer eller formella regler i samhället som gör att en grupp; tex. kvinnor, människor med olika ursprung, funktionsvariationer eller olika sexuell läggning, blir underordnade en annan. När man talar om strukturell diskriminering gentemot kvinnor används ofta begreppet sexism.

Sexism innebär en fördomsladdad diskriminering och ett utnyttjande av människor enbart på grund av könstillhörighet. I praktiken leder detta alltid till att ett kön underordnas, medan det andra får en förtur till maktpositioner och bättre levnadsförhållanden.

Exempel på detta är:

  • Män får i högre utsträckning högre lön än kvinnor.
  • Kvinnor och män tillskrivs vissa egenskaper – som varken gynnar den ena eller andra parten.
  • Tjejers/kvinnors kroppar ses i högre grad, än killars/mäns kroppar, som objekt.
  • När man talar om kvinnors kroppar som ett passivt objekt tillskrivs killar/män rollen som det aktiva subjektet.

De ovanstående funktionerna spelar in i de mekanismer som skapar och tillåter mäns våld mot kvinnor.

Maskulint självansvar. Detta begrepp används för att synliggöra invanda idéer om offer och förövare. När man vill belysa innebörden av feministiskt självförsvar och att behovet av detsamma antyder att mäns våld är normaliserat. När detta diskuteras går det att tala om dubbel skampåföring på offer efter en våldtäkt. Det innebär att vara både ett misstänkliggjort offer och skyldig på samma gång. Exempel på detta är att tjejer/kvinnor får höra att de bör klä sig på ett visst sätt för att inte ”uppmuntra” till övergrepp eller att de får skylla sig själva för att de varit ”för berusade” på en fest osv.

 


Skolans jämställdhetsuppdrag

 

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de grundläggande värden som skolan ska förmedla. I läroplanerna för förskolan (Lpfö 98) samt grundskolan, förskole- klassen och fritidshemmet (Lgr 11) anges att verksamheten ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. I läroplanen för gymnasieskolan (Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011) anges att eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som anses vara kvinnligt eller manligt. I Lgr 11 anges jämställdhet som ett av de ämnesövergripande kunskapsområden som ska integreras i olika ämnen.

Källa: Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid: Skr. 2016/17:10.

 


Statistik våldtäkt och sexualbrott

 

• 22 000 sexualbrott polisanmäldes (2017)
• 7 370 av dessa rubricerades som våldtäkt (2017)
• 1 190 lagföringsbeslut fattades gällande sexualbrott (2016)
• 98 procent av de som misstänks för sexualbrott är män (2016)
• 15 procent av sexualbrotten sker i offrets eller gärningspersonens hem (2014)
• 11 procent = personuppklaringsprocenten² för våldtäkt (2016)

 

Andel utsatta för sexualbrott för respektive kön och åldersgrupp (2016).

Kvinnor 16-24 år: 14%
Män 16-24 år: 1,2%

Kvinnor 25-44 år: 5,5%
Män 25-44 år: 0,6%

Kvinnor 45-64 år: 1,1%
Män 45-64 år: 0,7%

Kvinnor 65-79 år: 0,3%
Män 65-79 år: 0,2%

Sexualbrott är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Drygt fyra av tio (42 %) uppger att de utsattes för mellan två och nio händelser under 2016, enligt reguljära NTU. Ungefär en tiondel (9 %) utsattes för tio eller fler händelser. Av alla som utsatts för sexualbrott har alltså sammanlagt drygt hälften (51 %) utsatts minst två gånger under 2016.

I majoriteten av de sexualbrott som rapporteras i NTU är förövaren en helt okänd person (65 %). I 24 procent av fallen var gärningspersonen en bekant, och i 11 procent av fallen en närstående. (…) Man bör vara medveten om att det, precis som för hot- och misshandelsbrott, finns anledning att tro att händelser där personer har blivit utsatta för sexualbrott av en närstående och händelser där personer utsatts i en bostad, är särskilt underrepresenterade i undersökningen. Den typen av utsatthet kan upplevas som särskilt känslig och är därmed svår att fånga upp i en frågeundersökning.

Uppgifterna är hämtade från BRÅ (Brottsförebyggande rådet). Mer information finns på BRÅs hemsida.

 


Sextrakasseritrappan

 

Komplimanger – när de ges istället för ett professionellt bemötande.

Tafsa utan att röra – att till exempel stirra på könsdelar

Den vänliga klappen – direkt och ovälkommen beröring, till synes oskyldigt men kan vara kränkande.

På gränsen-tafsande – att råka stryka sig mot någon i kopieringsrummet eller plocka bort hårstrån från någons bröst.

Tafsande och andra övergrepp – sexuella ord och handlingar som är uppenbart kränkande.

Det yttersta hotet – om personen inte får som hen vill kommer den utsatta inte att få högre lön eller befordran.

Sextrakasseritrappan formulerad av Ninni Hagman, fd jämställdhetskonsult vid Stockholms universitet. 

 


Länkar

 

jämställ.nu
För dig som söker fakta om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete.

jämställdhetsmyndigheten.se
Jämställdhetsmyndighetens uppdrag är att säkerställa att regeringens jämställdhetspolitiska prioriteringar får genomslag genom att bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

killmiddag.se
Killmiddag är ett sätt för killar/män att i en trygg miljö prata om hur det är att vara kille/man utifrån olika teman. De som deltar under en killmiddag får tydliga instruktioner samt frågor att svara på. Du behöver inte vara påläst om ämnet innan du går på eller själv arrangerar en killmiddag.

Diskrimineringslagen.
Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Jag vill veta.
Allt om dina rättigheter vid brott.